Varje år så odlar vi en massa olika grödor. Allt från frö, eget eller inköpt. Den mesta jord vi odlar i är också köpt, åtminstone det vi odlar i kruka. Vi gör lite försök att skapa egen kompostjord, men vi har för lite trädgårdsavfall, för att det ska bli några mängder i slutändan.
Jord är otroligt viktig för oss. Bra jord är dessutom en bristvara. Oavsett om man odlar i kruka eller bädd, så behöver man ha en jord som behåller fukten bra, men ändå är väldränerad. I odlingen av chili och paprika, så har vi använt mestadels Hasselfors P-jord. Den är ganska bra, men baserad på torv och det gillar jag inte riktigt. Det är, å ena sidan, inte ett hållbart alternativ, å andra sidan, så upplever jag att torv, om den torkar ut för mycket, kräver otroligt mycket vatten för att kunna bära fukt igen. Har sneglat lite på Coco coir, men även om det är ett alternativ och restprodukt, så känns det lite fel att skeppa något över halva jordklotet, för att odla i här. Har laborerat lite i år med Hasselfors rosjord och blandat den med perlit. Rosjorden är otroligt mycket bättre på att hålla fukt än P-jord, men är lite rädd för att den ska bli vattentung. Det problemet är nog mestadels vid odling i kruka.
Våra odlingsbäddar är från början placerade direkt på gräsmattan, sedan har de matats med brunnen hästskit/hönsskit och gräsklipp. Bäddarna på mark och i växthuset ser vi som ett långsiktigt jordförbättringsprojekt. Jorden under gräsmattan är en salig blandning av sandaktig lerjord, med inslag av upp till 3mm grus. Som sagt, ett långsiktigt projekt. Sommaren 2018 var både fantastisk och bedrövlig. Det var fantastiskt varm och bedrövligt torrt. Från 3 maj till slutet av augusti hade vi i stort sett inget regn. Eftersom vi har egen brunn, så oroas man naturligtvis över att den ska sina i torkan. Därför vattnade vi på tok för lite och det fick växterna lida för. Vi fick en fantastisk skörd av chili och paprika, tomaterna gick helt OK, men jag tror att de tyckte att det var lite i varmaste laget i växthuset. Vad som var helt fantastiskt var, att vi för första gången fick en melon, även om den var liten, på friland utan något växthus.
Täckodling var lite av en räddning. Vi brukar täcka både bäddar och krukor med gräsklipp, både för näringstillförsel och för att hjälpa till att hindra avdunstning.
När det här skrivs, så ligger snön tjock över bäddarna ännu; 30cm på sina ställen. Det återstår någon månad, eller mer innan all snö är borta och vi får se hur vitlöken mår där i höstsådden. Inne leker vi den årliga leken ”Så-utan-att-drabbas-av-panik-och-gissa-när-jorden-reder-sig”.
Det som vi har fått i såjorden och dragit upp än så länge är, chili, paprika, tomat, tomatillo, äggplanta och sex sorters lök. Lite kryddor har vi också påbörjat groning på t ex, basilika, oregano, timjan, rosmarin, bladkoriander och mejram. I förra årets torka dog det mesta i kryddväg, så i år förstår vi allt i pluggar och krukor inne.
